Mörkt, tyst, stilla. Hejdå!

När man är ensam på sitt rum klockan tre på natten och man drar sig för att sova, bara för att allt är så tyst, så ensamt. Man släcker alla lampor, alla ljusen, trynar kudden och vill bara släppa alla tankar och få lämna hjärnan att vandra in i en annan värld. Men man kan inte, alla tankarna bara finns där och måste tänkas. Man hör inte ett ljud, klockan är ju trots allt mycket. Man hör ingenting men man ligger och lyssnar efter ljud, inte för att man vill höra något ljud, då kanske man blir rädd, utan bara för att det är så tyst och man måste få en bekräftelse på att man inte är den enda i världen. För den där jävla tystnaden borde inte få finnas när man är helt ensam. Därav, ingen sömn.
Vanligtvis kan det ta mig 45 minuter, en timme att somna. Det är bara sån jag är. Men inatt var det annorlunda. Inte positivt annorlunda, utan bara annorlunda. Jag satt och kollade på första avsnittet av Private Practice och kände emot slutet hur otroligt trött jag var. Jag kunde slocka där och då. Men när jag la mig på kudden hände ingenting. Allt var helt enkelt för tyst och stilla och jag började tänka på mörkret som våldtog mig och vad härligt det vore att få ha en ljusstake i fönstret, bara för att jag är så jävla rädd för att sova ensam. Ikväll ska jag leta fram min gamla ljusstake och alltid ha den på när jag ska sova. Kanske stänger jag av den när jag vaknar ett par timmar senare, kanske inte. Men då känns det iallafall inte lika ensamt längre.

Nu har min kära Emem lämnat mig, lämnat mig för ett annat land. Men jag ska följa efter, så småningom. Var så säker. <3

Kommentarer
Av: emem

jag väntar på dig min pingla. ja, du är välkommen att komma hit, många gånger, varje dag, 24/7!


Kommentera inlägget här:

Och du är?
Förgätmigej

E-postadress:

URL:

Now I wanna dance, I wanna win. I want that trophy, so dance good:

Trackback