Radion spelar vår sång.


(Skapad i Photoshop CS3)

Det är inte så ofta jag visar sånt som jag gjort på beställning, men den här gången kände jag för det ändå. Det händer ju inte så mycket i bloggen annars. Jag återanvände rätt mycket av bakgrunden från den som jag gjorde för några veckor sen. Tycker att det funkade fint!
Den här gången var det en man som beställde av mig. Det är ganska sällan som det sker. Jag kan nog bara räkna upp ungefär fem gånger, faktiskt. Jag är väl ganska säker på att största delen av mina läsare är kvinnor, så egentligen är det inte så konstigt. Men därför blev jag iallafall extra glad när jag fick det här uppdraget. Jag gillar när karlar uppskattar min kreativitet.

Jag och politiken.

Jag gjorde nyss ett politiktest på SvD, mest för att få skratta lite, och det fick jag, minsann! Först sa de ju såklart att jag tillhör de rödgröna (nej, men vilken chock, för det visste jag säkert inte). Men det intressanta kom först när man tog partitestet. De tycker att jag är vänsterpartist först och socialdemokrat allra sist. Hur går det ihop, med alla blå partier där i mitten? Allt var verkligen helt huller om buller. Men det roligaste av allt var att man fick se hur stor procentdel av varje individuellt parti som man sympatiserade med, och jag fick mellan 25 och 35 procent på alla. Är inte det helt sjukt? Borde man ändå inte hålla med något parti åtminstone 50-60 procent, och hamna under 10 procent på iallafall ett parti? Det bevisar ju ännu en gång att det verkligen inte finns något för mig att rösta på. Men rösta, det ska jag minsann göra!


Såhär såg det ut någonstans mellan Stockholm och Helsingfors förresten!

En helg i Oslo.



I fredags hade jag jättetråkigt. Jag pratade lite med Mia på MSN och hon sa att hon hade minst lika tråkigt och var festsugen. Så jag slängde mig på bussen till Oslo och tolv timmar senare såg det ut såhär. Jag och Mia väntar på första bussen hem klockan fem på morgonen på Nationaltheatret. Det var bara vi och en massa
russ ute på byn.
På lördagen ville jag gå Tom Waits-löpet, men ingen annan var på. Jag sa till Henk att han får lära sig att dricka öl så att vi kan delta nästa år! Istället hamnade vi på världens fest i Akershus fästning. Fästningen, eller borgen som vi föredrog att säga, är huuuur stor som helst och det var massor med folk från massa olika länder. Vi fastnade i ett tält utanför ingången där några holländare med säckpipor stod och showade. Sjukt kul! Och alkoholen var billig. Vi slängde fram en hundring och sa att vi tar vad vi får, då fick vi tre öl och en rusbrus. Billigt, billigt. Nej, det var synd att vi inte kom till borgen lite tidigare. De stängde ju tyvärr redan klockan två. Så vi drog vidare till Rock in och drack lite öl. Där stängde de halv fyra.
Nu blir jag kvar i Oslo i två dagar till. Åker med Mia och Henrik till Sverige när de har slutat jobba på onsdag. Och på torsdag blir det roadtrip till Stockholm för att ta båten till Helsingfors. Looking forward! :)

Your smile is a drug that I can't afford.


(Akvarell, A4)

Det här kommer bli en dum och tråkig helg. Mia, Henrik och AC ska vara i Oslo. Vad ska jag göra? Mia bjöd visserligen dit mig också, men jag vet, jag. I och för sig skulle det vara kul att träffa Mariann och Wictor. Äh, vi får se. Annars kanske jag kan tvinga Alex att hitta på något med mig i helgen. Om hon inte är för upptagen med sin häst, vill säga. Dessa hästmänniskor, alltså.
Annars är det bara cirka en vecka kvar till Helsingforskryssningen! Det ska bli roligt. Sex personer blir vi. Mia, Anna-Maria, Henrik, AC, Simon och så jag, förstås. Yay!

I was just hoping you're married to me.


(Skapad i Photoshop CS3)

I eftermiddag ska jag träffa Emem, och bara för att jag vet det så kan jag inte hitta på något annat. Dumt, kände jag, för uttråkad var jag ju i förmiddags. Så då öppnade jag Photoshop och det här trädde så småningom fram. Jag tänkte egentligen på filmen
The time traveler's wife först, och tänkte att mannen skulle vara lite halvt utsuddad, precis som i filmen. Men det blev inte alls bra, så det fick bli såhär istället. Nu har det ju inte ett dugg med filmen att göra längre, men jag tänker iallafall på den när jag ser den här, och det känns fint, för den filmen är verkligen underbar.