När man är ensam på sitt rum klockan tre på natten och man drar sig för att sova, bara för att allt är så tyst, så ensamt. Man släcker alla lampor, alla ljusen, trynar kudden och vill bara släppa alla tankar och få lämna hjärnan att vandra in i en annan värld. Men man kan inte, alla tankarna bara finns där och måste tänkas. Man hör inte ett ljud, klockan är ju trots allt mycket. Man hör ingenting men man ligger och lyssnar efter ljud, inte för att man vill höra något ljud, då kanske man blir rädd, utan bara för att det är så tyst och man måste få en bekräftelse på att man inte är den enda i världen. För den där jävla tystnaden borde inte få finnas när man är helt ensam. Därav, ingen sömn.
Vanligtvis kan det ta mig 45 minuter, en timme att somna. Det är bara sån jag är. Men inatt var det annorlunda. Inte positivt annorlunda, utan bara annorlunda. Jag satt och kollade på första avsnittet av Private Practice och kände emot slutet hur otroligt trött jag var. Jag kunde slocka där och då. Men när jag la mig på kudden hände ingenting. Allt var helt enkelt för tyst och stilla och jag började tänka på mörkret som våldtog mig och vad härligt det vore att få ha en ljusstake i fönstret, bara för att jag är så jävla rädd för att sova ensam. Ikväll ska jag leta fram min gamla ljusstake och alltid ha den på när jag ska sova. Kanske stänger jag av den när jag vaknar ett par timmar senare, kanske inte. Men då känns det iallafall inte lika ensamt längre.

Nu har min kära Emem lämnat mig, lämnat mig för ett annat land. Men jag ska följa efter, så småningom. Var så säker. <3

Oslo är den mysigaste staden jag bott och varit i, lätt, på långa vägar. Så, på torsdag ska jag dit igen. Bara på besök den här gången. Jag tar Emem och Johan med mig och det ska bli så mysigt. På fredagen ska jag och Emem ta en heldag på stan och shoppa och springa omkring, och senare på kvällen vankas det fest på Sinsen.

Snart flyttar även min kära Emem till Oslo. Glad är jag som har försökt få henne att tänka i dessa banor redan sedan första året i gymnasiet, då jag sedan länge själv bestämt mig för att flytta dit. Well, jag har inte ändrat mig än och visst ska även jag flytta dit helt och hållet. Men inte riktigt än. Jag måste ju pröva på att söka jobb här i Sverige lite först och ta mig lite ledigt. Det var iallafall planen. Men får jag inget jobb snart, och mina pengar rinner ut i sanden, ja, då har jag ju inget annat val än att dra mig till Norge genast. Inte mig emot på något sätt och vis, förutom en enda liten detalj då. Johan kan inte flytta med mig och det är så jobbigt att inte ha varandra mer än på helgerna. Men är det så det måste vara fram tills sommaren kommer, då är det så det kommer få bli också. Men ändå, klarar inte ett förhållande av det, så är det förmodligen inte så bra som man trodde heller. Fast jag vet ju att vi klarar det, så det är inga som helst bekymmer. Lalala, nu har jag babblat på alltför länge om ingenting som någon intresserar sig av. Så hedå!

Igår trillade det ner en rabattkupong från Haléns, 25% på alla höstplagg. Så, vad gjorde jag? Jo, jag satte mig vid datorn och beställde för ungefär 750 kronor, 4 plagg. Sen fick jag ju 25% rabatt på det också, så det blev ungefär 600 kronor med frakten. :) Wie, nya kläder gillar jag massor.

På fredag, alltså om två dagar, ska jag med familjen Sundin till Skåne. Ojoj, där har jag bara varit en gång, och då var det svårt att förså vad folk pratade om. På lördagen ska jag, Johan och Oskar åka över till landet Danmark. Jag som har svårt för skånska, hur ska jag då förstå danska? Nej, det blir nog bäst att inte prata med dom över huvud taget. Ska jag handla något så får vi ta det på engelska, annars lär dom väl inte få rätt betalt och då skäms jag bara. "Jo, ni förstår, jag är blond egentligen", ungefär. Jaja, jag har ju experterna med mig, så det ska nog gå bra ändå. :)

Nu har jag målat ännu en tavla. Det är en tema-tavla, Halloween! Jag tycker att det börjar kännas som höst riktigt ordentligt nu, och på hösten är det ju Halloween, så då gjorde jag en sån tavla. Jag kommer väl lägga upp den här vid ett lite senare tillfälle. Jag orkar inte ta kort på den just nu, då jag sitter nedbäddad i sängen.

I eftermiddag ska jag och Johan till UNO, är det tänkt. Han har nämligen fått i uppdrag att plåta en hårvisning och det är väl typ uttagning idag eller nåt, så då ska vi dit. Jag har planerat att plåta lite själv också. Fast om mina bilder blir snyggare än Johans, så ska jag visa dom i smyg, så att han inte känner sig dum, haha. Men han får säkert bättre bilder än mig ändå. :P

Jag vill beställa ett fisheyeobjektiv! Men alla är så jävla dyra. Malinene ledsen i ögat. :( Ge mig?

The Tough Alliance på lördag någon? Jag är på iallafall! 80 spänn.

Ja, igår fick jag ett sånt där infall då man känner att man bara måste förnya sig. Såna får jag rätt ofta. Jag tog iallafall saxen och klippte håret ganska kort. Iallafall när man ser framifrån, där bak har jag fortfarande kvar lite av mitt längsta hår. Det känns väldigt ovant, men härligt med lite nytt. Frågan är om man ser äldre, yngre eller lika gammal ut. Såna förändringar kan ju lätt ändra folks uppfattningar av hur gammal man verkar vara. Jag slängde i lite röd färg i håret också, så nu är håret massa rött, men inte lika ljust som det var sist, utan lite mitt emellan av vad jag hade nyss och när jag hade det ljusröda. Det blev bra och jag är nöjd. Men jag är fortfarande inne på att jag kanske färgar det svart lite senare. Men inte än, jag ska se hur jag trivs ännu en gång först, svart är ju ett sånt stort steg och ack så svårt att bli av med om jag inte skulle trivas i det. Men som sagt, det blir ett senare beslut isåfall.

Ikväll ska jag hur som helst hem till Johan, verkar det som. Vad vi ska göra har jag ingen aning om. Kolla på film, kanske? Linas kvällsbok? Den har jag inte sett än iallafall. Imorgon vill jag festa lite. Men jag vill inte ut på krogen. Det finns ändå inga bra uteställen i Karlstad. Och Arena är verkligen äckligt, jag hatar det. Jag fick en så grym ångest efter att jag varit där sist och jag vill verkligen aldrig mer tillbaks dit. Usch och fy och blä och snusk. Faktiskt.

Lalala.. Man kanske skulle gå på stan och shoppa?

Ja, imorse var magen som lera. Eller kanske lerklumpar i bubblig Fanta, vad vet jag? Det kändes inte bra iallafall. Jag har väl aldrig blivit utfrågad sådär heller. Men som tur var så var Marielle och Dan väldigt, väldigt trevliga och jag skulle bli så överlycklig om jag fick jobba med någon av dem. Hoppashoppas. Tyvärr var det ju inte bara jag som blev kallad till intervju, utan ungefär 20 stycken, dock av flera hundra personer, så visst har man något attraktivt. :) Men nu är det då bara att gå och vänta... Och vänta.

Ikväll ska jag sova ensam. Så jag har proppat sängen full med kameran, akrylfärger, sminklådan, två väskor och kläder. Så det känns inte lika ensamt längre. Visst var det fyndigt?
Jag har köpt en vit tavla som jag ska måla på. Eller, jag har väl redan börjat. Det blir en flicka med röttbruntlila hår som står i regnkappa med paraply, ovanför henne är det små moln formade lite som lamm som regnar ut hjärtan. Det tycker jag är lite gulligt. Hihhihiihih. Ibland får man vara lite barnslig av sig. :)

Jag vill få igång ljudet på min dator så jag kan kolla på massa greys anatomy och lyssna på massa underbar hardcore och annan skrikig musik. Nu var det jävlar i min själ längesen. Uh, amejen!

Om min vän Emem läser det här, vilket jag vet att hon alltid gör, med tanke på att det bara är hon som kommenterar varje inlägg, så vill jag bara fråga om vi ska hitta på nåt roligt på fredag eller lördag? Kanske dricka lite gott och äta lite gott och dansa lite gott? :) Nå?

Jo, men visst är det ju så att varje morgon när man vaknar så ska man kissa, för det är ju så som det är. Man kanske inte alltid är så kissnödig, men man kissar ändå. För mig är det nog inte som för alla andra. Jag försöker sova så länge jag kan. Men kroppen säger "Nej, nu får inte Malin sova längre, vi gör henne så kissnödig att hon MÅSTE vakna". Och så vaknar jag, vrider och vänder på mig, men kissnödigheten går inte att ignorera. Jävla blåsa! Så idag var jag tvungen att gå upp redan nu, klockan halv elva, fast jag har tagit semester på obestämd tid. Fy fan! :P

Nu ska jag snart in till stan och växla in mina norska slantar till svenska. Sen ska jag möta pappa och så ska vi gå och sätta in 600 riksdaler på en killes konto, så får jag en wii-remote och nunchuck skickad till mig, som blir bara min och som jag ska köpa ett rött silikonöverdrag till. Hiiihhihihih. Jag ska nog shoppa också, ensam. Ingen annan har tid för mig. Alla bara jobbar eller går i skolan. Usch på er som lämnar mig helt ensam! :( Men jag dör nog inte iallafall. :)
Tjipp!

Nu är faktiskt första gången som jag har känt att jag faktiskt kan köpa mig en massa saker, och massa nya saker har det då blivit. Flera tusen har jag gjort av med på en vecka och nu har jag bara 3200 kronor kvar. Lönen kommer på fredag, det är alltså mindre än en vecka kvar. Men vad ska jag köpa nu då? Jag har ju redan gjort stan och köpt allt som jag ville ha. Hmm. Ett par svarta stövlar vill jag ju iofs ha. Så det kan jag ju köpa! :D Haha.

Emem kanske ska flytta till USA. Isåfall vill jag komma och hälsa på henne, för jag gillar henne massor. Vi har till och med en back up-plan. Om hon inte drar till USA, så skaffar hon och jag oss en lägenhet i Oslo istället. Kanske på Grünnerlökka, fast med ett norskt ö. Det är bra där, tycker jag. Skiftande miljö, krogar och affärer på varje gata, grymt nära till city. Japp, det blir bra då också, faktiskt. Men vi får se hur det blir. I vilket fall som helst så har jag börjat spara mina mynt nu i en spargris. Man vet ju aldrig när dagen kommer då man blir fattig. Då kan man skatta sig lycklig att man köpte den där grisen. Mmm, tänk på det!

Eller næ, egentligen inte. Det ær ju faktiskt bara måndag och jag jobbar kvæll den hær veckan. 15-23. Det ær lite tråkigt. Jag har kørt kran HELA dagen. Det har funnits saker att gøra hela tiden och det værsta ær att vi kommer få in 600 pallar med skolbøcker som ska vara ute tills næsta søndag. Det ska vi hålla på med samtidigt som det vi gør nu. Jag kommer slita ihjæl mig. Det ær så kritiskt att vi till och med ska få in massa extramænniskor. Usch.
Men på fredag kvæll efter jobbet drar jag till Sweden. Jag ær framme klockan två på morgonen. Och så måste jag gå en timme tidigare från jobbet, så jag førlorar massa pengar. Men det ær det vært. Kanske får man træffa sin kæra Emem som man inte har sett på flera veckor. Det ska bli så mysigt. Hon ær rejælt saknad, æven fast hon kanske inte tror det. :P Nu ska jag kila ut till de andra hær på jobbet så att jag kan se om jag får sællskap till tunnelbanan. :)

Åh, vad det var härligt att kliva ur bilen i Karlstad och få känna sig hemma. Det är nog det bästa med att bo i en stad där man knappt känner en människa och gatorna är fulla av liv och nya saker, att man kan få komma hem och för en gångs skull faktiskt känna sig hemma. Och visst känns det bra att något äntligen händer i mitt liv och att jag faktiskt tjänar en massa pengar nu. 126 i timmen får jag och det är inte fy skam för en första lön, tycker jag. Men kommande veckan kommer till att bli jobbig. Jag jobbar nämligen skift och nu är det dags att jobba kvällsskiftet. Det gillar inte jag. Helena som jag bor hos bor centralt och det är en liten bit att gå från tunnelbanan. Det betyder att jag ska vandra längs Oslos gator tolv på kvällen efter jobbet, helt ensam. Usch, sånt gillar verkligen inte jag. Men men, jag får ju extra betalt för att jobba skift, så jag antar att även det är värt.

I fredags vad jag ute med Henrik och Kim. Då fick jag syn på Emem i all dimma och vimmel. Det är mycket suddigt alltihop, men jag har på känn att jag tyckte att det var väldigt roligt att träffa henne. Hon borde också komma till Norge och jobba. Genom den där svenska föreningen i Oslo, så kan hon bo med en massa snälla människor och tjäna en massa pengar. :) Det tycker jag låter som en bra idé!

Sen så saknar jag Johan massor också. Han har varit borta i Italien alltför länge nu, faktiskt. Och inte hjälper det att han kommer hem heller, för då kommer inte jag vara hemma. Förjävligt egentligen. Man kan ju alltid hoppas att han också får jobb i Norge, så kan han komma och bo hos mig och Helena en månad. Men det vet vi inte förrän till helgen då jag får prata med Marina igen. Och inte vet jag isåfall hur Helena skulle tycka om att Johan skulle bo hos henne. Den är väldigt liten, den där lägenheten. Men iofs så jobbar vi skift och det gör inte hon, så då ses man ju faktiskt bara varannan vecka. Det är ju ganska bra. Nej, nu ska jag sluta tjata och börja packa. Idag åker vi tillbaka. Usch, jag vill inte jobba och köra kran, det är läskigt. Jag har ju höjdskräck. :O

Ja, då var årets Arvikafestival sluuuut. Det har varit mycket skoj och mycket lerigt. Helt värt! Bilder finns på castlebabe.bilddagboken.se för den som är intresserad.

Ja, igår fick jag ett samtal av Marina, hon sa att jag fick börja jobba vilken dag jag ville. Så imorse satte jag mig på bussen till Oslo. Just nu sitter jag inne i Kims, Henriks, Mias och Maddes lägenhet. Den är liten. Men här ska jag inte bo. Helena har nämligen en liten plats på en resesäng reserverad åt mig i ett hörn i hennes lägenhet. Och det kommer nog bli bra, tror jag.

Jag är hur nervös som helst inför imorgon. Tänk om jag sätter mig på fel buss och hamnar någonstans och inte hittar hem igen. Buhu. :( Äh, nu ska jag vara positiv, PEEEENGAR! :D (Jag gillar pengar)